Klassisk musik

Här följer en introduktion för klassisk musik på gitarr. Ingår gör bland annat sitt- och handpositioner, genomgång av tekniker och spelexempel.

Sitt- och handpositioner

Sittposition

Den typiska sittpositionen för klassisk gitarr är att ha instrumentet i stark lutning med halsen i cirka 45 graders vinkel uppåt. För att kunna ge stöd åt gitarrkroppen med vänsterlåret brukar även en fotpall användas för vänsterfoten.

Detta är dock inte nödvändigt. Om du är van med att hålla gitarren i ett mer horisontellt läge och tycker om att skifta mellan olika musikstilar går det så klart att spela i denna musikstil med den vanliga sittpositionen.

Grundposition högerhanden

En vanlig grundposition för högerhand som brukar läras ut är med tummen vilande på fjärde strängen och de tre fingrarna sedan i naturlig följd intill de tre nedre strängarna. När flera strängar spelas ihop ska inte strängarna normalt slås an som vid kompspel utan "plockas" samtidigt genom att insidan av tumme och fingrar dras ihop.

Du kan antingen spela med fingertopparna eller med naglarna. Spelar du med naglarna, vilket är vanligt ska du tänka på att tonen påverkas av vad strängarna kommer i kontakt med. Försök se till att naglarnas kanter är rundade och släta. Naglarna behöva växa ut 2-3 millimeter.

Grundposition vänsterhanden

För klassisk gitarr är det standard att ha tummen placerad mitt på baksidan av halsen. Du ska alltså inte greppa halsen med vänsterhanden så att tummen syns ovanpå. Denna handposition ger dig bästa möjliga förutsättningar till räckvidd i greppbrädans riktning.

Spelteknik

Klassisk musik på gitarr liknar vanligt fingerspel. Den högra handens tumme används i regel för att spela på de tre översta strängarna medan pek-, lång- och ringfinger tar hand om de tre understa. När en sträng upprepar samma ton direkt efter varandra används två eller tre fingrar för att alternera.

noter och tabulator
Spelexempel 1. Lång- och pekfinger

Bilden ovan illustrerar med både vanliga noter och tabulatur hur samma sträng växelvis slås an av lång- och pekfinger (första takten) och ring-, lång- och pekfinger (andra takten). Bokstäverna "m" och "i" är förkortningar för det traditionella namn på fingrarna inom klassisk gitarrmusik:

Pulgar (p) = tumme
Indice (i) = pekfinger
Medio (m) = långfinger
Anillo (a) = ringfinger

Det finns två huvdsakliga tekniker med högerhanden när det gäller hur strängarna spelas. Detta förklaras i rutan:

Tirando – tumme och finger spelas i riktning mot varandra, tummen nedåt och finger uppåt.
Apoyando – tumme eller finger slår an en sträng och fullföljer rörelsen mot nästa sträng och stannar upp vilar mot denna. Strängen som tummen eller fingret vilar ska inte spelas utan bara fungera som stöd. Detta kan till exempel ske genom att pekfinger spelar den understa strängen och sedan stannar och vilar mot den näst understa i stället för att befinna sig fritt i luften.

I Spelexempel 1 kan du själv välja mellan dessa tekniker. Prova både och avgör själv vad du tycker är bekvämast och lyssna också efter små skillnader i hur tonen låter.

Att använda fingrarna rätt gör det enklare för dig. Jämför att spela samma sak, fast med olika fingrar i exemplet nedan:

noter och tabulator
Spelexempel 2. Samma sak, fast med olika fingrar

Att använda sekvensen ring-, lång- och pekfinger som i andra takten förenklar spelandet i exemplet.

När du spelar två eller fler strängar samtidigt bli det näst intill omöjligt att använda den teknik som kallas apoyando. När du spelar flera strängar samtidigt fullföljer du rörelsen uppåt med fingrarna och tummen i riktning mot insidan av handen. Du kan öva på detta i nästa spelexempel:

noter och tabulator
Spelexempel 3.

De första och sista tonerna ska alltså spelas tillsammans genom att du ”plockar” dem uppåt med tumme samt finger samtidgt. Som du märker skapas ett större djup i musiken när du kombinerar en ljus ton med en mörk.

Gitarrtyp

När det gäller gitarr och klassisk musik används uteslutande nylonsträngade gitarrer. Ja, det kallas i själva verket ofta klassiska gitarrer. Dessa har extra avstånd mellan strängarna, vilket underlättar fingerspelet samt är relativt korta, vilket underlättar den sittposition som förklarades tidigare då gitarren hålls vinklad cirka 45 grader. Även strängarna är anpassade för att ge den klang som en klassisk gitarrist söker.

Se exempel på vanliga modeller av denna gitarrtyp samt konsertgitarrer för dyrare pris.

Tips och inspiration

Det finns många böcker i ämnet om du vill fortsätta lära dig denna musikstil. Till exempel rekommenderas Play Classical Guitar av David Braid.

Att titta närmare på är de berömda övningarna som på engelska brukar kallas Giuliani's 120 Right Hand Studies. Här är en länk till samtliga 120 med noter i pdf-formar.

Här är musiktips med kompositörer och album.

<< Stilar
Reggae >>